Tack snälla för kommentarerna! De värmer verkligen!

Och du har rätt Annelie, att läsa om andra är ganska givande. Jag gillar att läsa om andras problem och bekymmer, för då känner jag att jag inte är själv om att må dåligt. Det ger lite styrka. Så då fortsätter jag på den banan. Det kan nog vara skönt för mig också att få skriva av mig!

Oerhört intressant för er att veta att tolv stycken personer har varit inne på min blogg idag!

Vilka är ni?

Herre gud vad jag är nyfiken!

Yvonne vet jag är en av dessa tolv. Kanske även Snurrtant också - spana gärna in dessa bloggar i min länklista!

Ni andra tio? Åh om jag fick veta vilka ni är och framför allt, vad ni tyckte?! Om ni kommer att komma tillbaka... Och så vill jag såklart läsa era bloggar också!

Nu ska jag sätta mig med en uppgift och sen blir det sängen. En god bok ska hålla mig vaken en stund. 

Ska kanske skriva i den också?

Om vad?

Vad finns det som händer i mitt liv som är värt att dela med sig av?

Jag har ingen aning. Jag hänger inte med det minsta i nyhetsflödet, jag hinner inte! Och jag har inget intresse av att höra om finanskris, räntors upp och nergång och hur många som varslats senaste dagarna.

Och att jag har mycket på jobbet?

Vem har inte det?

Att jag går i terapi?

Vem bryr sig.

Helt seriöst. Vad fan ska jag skriva om.

Jag skriver kanske för mycket på dagarna så formuleringarna och orden tar slut.

Jag får ta nya tag och samla inspiration. 

Nu ska jag inte träffa henne förrän efter jul. Och jag som behöver henne nu. Idag. Här hemma, bredvid mig i soffan. Nu!

Jag är stressad. Jag har negativa tankar och jag vill tänka positiva tankar men för att göra det behöver jag hjälp. Att gå i terapi är inte gratis. Och just de tider då hon och jag träffas är inte alltid de tidpunkter som jag behöver henne.

Undrar om hon skulle misstycka om jag ringde henne nu?

Eller om hon skulle bli smickrad?

Hon har nog inte på sin telefon... Hon är nog smart. 

Jag mår inge vidare idag.

Stressad.

Stressad.

Och stressad.

Det är inte bara deadlines på jobbet. Det är visst jul snart också. Och då ska det inhandlas julklappar.

Julklappar. Det betyder springa i affärer, trängas med folk, beslutsångest, stå i kö, svettas och bli irriterad.

Jul är kul. Bara för att det rimmar. Annars är jul fan i mig inte kul.

Idag har jag inte tänkt några positiva tankar alls. Inte om mig själv och inte om någon annan heller. Jag har bara klagat på mig själv och min omgivning, jag har varit sur och tvär och till och med otrevlig. Vad är det med mig?

Behöver jag semester? Jag behöver semester. 

Nu till den svåra frågan. Tillika den eviga frågan.

Vad ska vi äta idag? 

Till och med när det var ljust ute var det mörkt idag. Ska det aldrig vända och gå mot ljusare tider?

Och då menar jag både vad gäller ute och inne (i mig)...