För en människa, som mig, som gärna (gärna och gärna..) ser allt genom en grubblares lins ter sig söndagar oftast ganska jobbiga. Morgnar och förmiddagar går bra, när det fortfarande är ganska mycket kvar av helgen... Men frampå eftermiddagen börjar det krypa lite i kroppen. En känsla av olust fortplantar sig i mitt intre och sveper fram genom mitt inre och känslan blir värre ju närmare kvällen vi kommer.

Undrar om jag faktiskt skulle testa följande i dag:

• Att förbereda mig själv och min familj inför morgondagen?
• Lägga fram kläder redan idag?
• Se till att allt jag ska ha med mig i morgon faktiskt finns i handväskan redan när jag går och lägger mig i kväll? 
• ha ordning på vantar, handskar, halsduk

• ladda iPoden eller ta med en bok att ha på bussen (hoppla!)

Hm. Tål att tänkas på! Är det dessa saker som skiljer mig från strukturerade kvinnor?

Jag ska planera idag också. Det har jag lovat min terapeut. Varje söndag ska jag sätta mig med maken och planera

• vad vi ska äta nästkommande vecka
• vad vi behöver handla inför dessa tillfällen
• aktiviteter och vem är hemma/borta, när?
• övriga saker?

Frågan är om jag redan nu ska boka in när vi ska sätta oss och planera? Behöver jag lägga in en bokning i mobilen och sätta den på alarm? För att jag inte ska glömma bort (förtränga, strunta i) det?

Det ska väl ändå inte behövas?

En så enkel sak ska jag väl ändå klara av?

 

Yvonne

7 december 2008 23:34

Låter väl som en förträfflig ide att planera redan kvällen innan! Ingen stress med att leta efter grejer på morgonen. Eller beslutångest om vad du ska ha på dig!

Jag HATADE söndagar när jag jobbade! Ångesten steg ju längre dagen gick.
Så jag förstår dig!

http://yvonnes-blogg.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den nya bloggen hittar ni här...   Välkomna!

Jag kommer igen med en ny strax! Jag har ännu inte bestämt mig för om jag kommer göra det "officiellt" här i bloggen eller om jag meddelar mina bloggvänner i smyg vilken den nya blir ...   Är det så att någon läser den här bloggen regelbundet och råk...

Jag vill börja med att tacka Annelie och Yvonne för era otroligt kloka ord! TACK! Ni stöttar mig med era insiktsfulla kommentarer!   Idag var jag inte först av bussen, och det störde mig inte heller! Jag tror inte att det bekom mig alls när jag tänke...

Bara ordet gör att pulsen går upp. Stress. Julstress. Stress. Stressa, stressar, stressat ihjäl sig! Varför? Till vilken nytta? För några år sen och under en lång period hade jag en riktigt hög stresströskel. Jag gjorde de flesta saker under tidspres...

... att det förra inlägget inte är ett dugg överdrivet. Inte ett uns av ironi finns i det. Faktiskt.    Sorgligt men sant.     Sant är också att jag önskar att jag kunde gå in till min man och be om ursäkt för att jag blev så sur, men att jag inte ko...